Därför är jag liberal
Publicerad på magasinet Neo den 6 september 2010

Socialdemokraternas valfusk i invandrartäta förorter är ovärdigt en demokrati
Publicerad på Newsmill torsdag 9 september 2010

LAS stänger ute ungdomar
Publicerad på Newsmill 25 augusti 2010

Språktest bra för integrationen
Publicerad i Svenska Dagbladet söndag 15 augusti 2010

Visa alla artiklar



 

Gulan Avcis seger visar de kurdiska debattkvinnornas seger
Skriven av journalisten Johanne Hildebrandt på Newsmill 15 mars 2010

Gulan Avci, Sakine Madon och Dilsa Demirbag-Sten - alla är de oumbärliga och framgångsrika demokratikämpar i den svenska offentligheten. Det är knappasten slump att de har kurdiskt ursprung, skriver författaren och krigskorrespondenten JOHANNE HILDEBRANDT.


Med en enda rösts övervikt erkände riksdagen folkmordet på kristna och armenier 1915. Gulan Avici (FP) trotsade både partipiska och Carl Bildt när hon la den avgörande rösten.

Med det var kanske inte en slump att en just en ung kvinnlig politiker med kurdisk bakgrund fick utrikesministern tappa ansiktet och Turkiets ambassadör att packa väskorna för hemresan.

De senaste åren har nämligen en grupp kvinnor med kurdisk bakgrund etablerat sig framgångsrikt i den svenska offentligheten: Gulan Avci, som fick folkmordet erkänt bara några veckor efter att hon tog plats i riksdagen som suppleant är bara ett exempel. J

ournalisten och författaren Dilsa Demirbag-Sten, känd som knivskarp debattör, är ledamot i sex styrelser och i mars kommer hon ut med boken ”Fosterland”. Journalisten Sakine Madon skriver krönikor och har bland annat kritiserat landet studenter som hon anser vara bortskämda. Fritiden ägnar hon åt sportvärldens mest utmanande sysselsättning – att vara fotbollsdomare.

Dessa tre, som enligt fördomarna borde huka vid spisen med täckt huvud och medeltida traditioner som fotboja, har istället stigit fram som konsensus-Sveriges mest rakryggade debattörer. Drivna, pålästa och fullständigt orädda sopar de kvinnliga combatkurderna mattan med sina motståndare oavsett om det handlar om erkännandet av folkmord, hedersmord eller marknadsekonomi.

Varför har just de kurdiska kvinnorna lyckats? Vad är det som gör dessa tre så framgångsrika? Jämför man deras bakgrunder finns några tydliga paralleller: 1. Föräldrarna är politiska flyktingar vilket innebar att deras uppväxt var fylld med politiskt engagemang och ständiga diskussioner där det var högt till tak.

2. De är inte rädda att stöta sig med någon eftersom de vet att det värsta som kan hända inte är att ”alla” tycker de har fel eller korkade - utan att de blir fängslade eller mördade för sina åsikter vilket är en realitet i deras värld. 3. De har fått möjligheter som deras föräldrar inte hade, vilket förpliktar till både bra betyg och högskolestudier.

Som kurdiska kvinnor kommer de också från en gammaldags patriarkal struktur och är väl medvetna om att de måste kämpa hårdare än alla andra för att komma någonstans. 4. Kurderna har inget land, Sverige är deras enda hem. Det gör att de är väl medvetna om demokratins värde och står upp för sina övertygelser oavsett konsekvenser. ”Det finns inget annat val, något annat hade varit ryggradslöst”, säger Dilsa Demirbag Sten.

Avici, Madon och Demirbag-Sten har visserligen ofta helt olika åsikter och driver olika frågor, men de provocerar män med patriarkala värderingar. Alla tre har fått allvarliga hot och hatmail och blivit bespottade i offentligheten. Diplomaten Ingmar Carlsson förklarade frustrerad i Sveriges radio att det enda skälet till att Dilsa Demirbag-Sten fått sina styrelseuppdrag var för att hon var invandrare och kvinna.

I en intervju i tidningen Fokus kallade Jan Guillou Disla Demirbag-Sten för en ”otäck jävel utan intellektuell heder”. Personangreppet förklarades med att han var medveten om att han inte kunde vinna en debatt mot henne. Samma överlägsenhet och försök att marginalisera hördes i debatten som följde efter hedersmordet på Fadime. Svenska debattörer och beslutsfattare lyssnade inte på de kurdiska kvinnorna, trots att de hade personliga erfarenheter av hederskulturer och förtryck.

I dag, åtta år senare, är hedersmord och dess problematik något som erkänns, diskuteras och fördöms, tack vare att kvinnorna inte gav upp utan fortsatte driva frågan. Imponerande är det att se hur just dessa kvinnor med kurdisk bakgrund, med fara för sitt eget liv, slåss på frontlinjen för kvinnors rättigheter, yttrandefrihet och mänskliga rättigheter.

Det verkar som om bara de, som har ena benet i en kultur där det varken finns frihet eller framtid, inser hur dyrbar demokratin är och att den ständigt måste försvara. Allt medan medborgarna i det svenska bekväma, trygghetsknarkande samhället lojt lutar sig tillbaks i tv-soffan och byter kanal när verkligheten blir för jobbig, utan att skänka en tanke på den frihet som tidigare generationer kämpat för att skänka oss.

Vad säger det om Sverige 2010?

Fler framgångsrika kurdiska kvinnor:
Människorättsaktivisten Sara Mohammed
Évin Khaffaf, pressekreterare Moderaterna
Socialdemokraten Tara Twana.
Journalisten Evin Rubar
Skådespelaren Nisti Stark.

  Startsidan | Om Gulan | Mina sikter | Artiklar | Press | Bli min rdgivare | Lnkar | Kontakt
Fotografier av Mats Hgberg. Skyddat enligt lagen om upphovsrtt. Gulan Avci 2006