Därför är jag liberal
Publicerad på magasinet Neo den 6 september 2010

Socialdemokraternas valfusk i invandrartäta förorter är ovärdigt en demokrati
Publicerad på Newsmill torsdag 9 september 2010

LAS stänger ute ungdomar
Publicerad på Newsmill 25 augusti 2010

Språktest bra för integrationen
Publicerad i Svenska Dagbladet söndag 15 augusti 2010

Visa alla artiklar



 

Turkiet har en bra bit kvar
Publicerad på Newsmill tisdag 2 juni 2009

Jag håller med CUFs Magnus Andersson om att Turkiet på sikt bör bli medlem i EU. Men landet har en lång väg att vandra innan det går att betrakta som demokratiskt. Det skriver folkpartiets Gulan Avci, som har kurdisk bakgrund

Centerns ungdomsförbundsordförande Magnus Andersson skriver 1/6 på Newsmill att det är viktigt att Turkiet blir medlem i EU. Jag instämmer i detta. Men vi som följer utvecklingen på nära håll tycker det är problematiskt att premiärminister Erdogan hellre vårdar sina relationer med militären än med EU.

Andersson menar att det är viktigt att EU släpper in Turkiet för att det är muslimskt land. Han skriver vidare: ”det handlar också om att dessa människor när det blir medlemmar i EU ska ges förutsättningar att använda den fria rörligheten för att skapa sig en bättre framtid, söka jobb över gränserna och studera i andra länder”.

Den dagen Turkiet blir medlem i EU ska den fria rörligheten gälla även för turkiska medborgare. Vi får hoppas att man inte kommer att införa övergångsregler. Dock ska man vara medveten om att kraven på reformer i Turkiet kommer att upphöra den dag landet blir medlem i EU. Då är man med i klubben på lika villkor som andra. Det är därför det är så viktigt att Turkiet har uppfyllt kraven innan de blir medlemmar.

Ända sedan republiken Turkiet bildades 1923 har landets minoriteter varit utsatta för förtryck, assimilationsprocesser och tvångsförflyttningar. Tre militärkupper har ägt rum, 1960, 1971 och 1980. Och faktum är att maktskiftet 1997 på sätt och vis också är att betrakta som en kupp.

Yttrande- och pressfrihet är två av grundläggande friheter i en demokrati. Tusentals journalister, författare, politiker och oliktänkande har fängslats för att de kritiserat konstitutionen, ifrågasatt militären, förespråkat rättigheter för kurder och diskuterat folkmordet på, assyrier/syrianer, armenier och pontiergreker. Ännu idag dras folk inför rätta för lite allt möjligt, även om det inte är lika frekvent som för tio år sedan.

I en demokrati har man respekt för mänskiga rättigheter; minoriteter ska erkännas och skyddas av konstitutionen. Enligt den turkiska konstitutionen existerar inga etniska eller språkliga minoriteter. Endast religiösa minoriteter existerar. Det innebär att 20 miljoner kurder ses som muslimer och inte kurder. Turkiet har än idag inte ratificerat en rad internationella konventioner om detta.

Kurderna nämns som kurder i turkiska tidningar idag. Debatten är friare än tidigare. Turkiska politiker kan inte längre förneka att kurder finns. Men inget av detta har något som helst skydd i turkisk lagstiftning. Det är detta som är min och många kurders huvudsakliga invändning mot den påstådda reformprocessen i Turkiet.

De politiska partierna får inte använda andra språk än turkiska på möten eller i dokument. Lagstiftningen förbjuder att annat språk än turkiska lärs ut som modersmål. Man måste ha fyllt 15 år för att få studera på kurdiska och det får endast ske i privat logi.

Bokstäverna Q, W och X är förbjudna i Turkiet när dessa bokstäver används i kurdiska sammanhang. När min lillebror föddes i Kurdistan ville mina föräldrar ge honom ett kurdiskt namn. Men det är olagligt. I stället blev min far tvungen att acceptera ett muslimskt namn. Så officiellt heter min bror Ali. Så sekulärt är Turkiet. Eller för att vända på steken: så progressivt muslimskt är landet.

Det har gjorts en hel del reformer, men så länge dessa inte stadgas i konstitutionen riskerar de bli tandlösa. Detta är helt avgörande för den fortsatta färdriktningen. EU behöver bli tydligare i sina krav på demokratiska reformer och Turkiet måste på allvar signalera att de vill med i EU. Premiärminister Erdogan bör återvända till förhandlingsbordet. Sverige kan spela viktig roll under EU-ordförandeskapet eftersom att vi åtnjuter stor respekt internationellt och i Turkiet.

Men om man som Magnus Andersson tycker att Turkiet är en ”stabil demokrati” och vill ha med landet i EU bara för att det är muslimskt så är man ute på farligt vatten. Länder ska värderas utifrån hur demokratiska de är, inte utifrån hur muslimska de är.

Gulan Avci
Riksdagsledamot (fp)

  Startsidan | Om Gulan | Mina sikter | Artiklar | Press | Bli min rdgivare | Lnkar | Kontakt
Fotografier av Mats Hgberg. Skyddat enligt lagen om upphovsrtt. Gulan Avci 2006