Därför är jag liberal
Publicerad på magasinet Neo den 6 september 2010

Socialdemokraternas valfusk i invandrartäta förorter är ovärdigt en demokrati
Publicerad på Newsmill torsdag 9 september 2010

LAS stänger ute ungdomar
Publicerad på Newsmill 25 augusti 2010

Språktest bra för integrationen
Publicerad i Svenska Dagbladet söndag 15 augusti 2010

Visa alla artiklar



 

Kurdiska dagar
Tal bland kurdiska familjer november 2004

Vänner!

I Sverige bor idag ca 1.9 miljoner människor med utländsk bakgrund. Av dessa beräknas 60000 vara kurder. Officiell statistik på kurders antal är svårt att få, eftersom att kurder i alla tider registrerats under turkisk, persisk, irakisk och syrisk medborgarskap.

Kurder har invandrat till Sverige under olika tidsepoker och en stor generation är födda i landet. Majoriteten av kurderna som kom till Sverige på 80 och 90- talen var politiska flyktingar. Livet i exil födde en ny kamp nämligen att vidareutveckla kampen för kurdisk kultur, tradition och språk som varit förbjudet i alla delar av Kurdistan.

Kompassen för de flesta var att en vacker dag återvända till Kurdistan och leva på sina egna marker och föra vidare det kurdiska arvet till sina barn och barnbarn. Därför var det viktigt att barnen värnade sin kurdiskhet, och inte integrerades allt för mycket i Sverige. Eftersom att det skulle bli svårt för barnen att anpassa sig till Kurdistan den dag man flyttade hem igen.

Men efter 10-30 år i exil förvandlades målet till drömmar för många. Drömmar som än idag är djupt rotade i människors vardag.

Då kan man undra om drömmen haft betydelse för den kurdiska integrationen i Sverige? Jag skulle vilja påstå att den haft stor påverkan för många familjers anpassning i det nya landet.

Många kurder har ansett att integration är identitetssårande, därför har de ställt sig emot all form av integrationsprocesser. De har istället försökt bevara varje ursprunglig identitet och krävt reservationslös tolerans. Eftersom att många kurder flytt till Sverige just för att de inte haft existensberättigande så har det setts som självklart att de till fullo ska kunna utöva sin kurdiska identitet utan att behöva anpassa sig till det svenska.

Den unga generationen kurder är födda och uppvuxna i Sverige. Många har format sina liv anpassat till majoritetssamhället. Barnens integrering i Sverige har utvecklats i snabbare takt föräldrarnas vilket många gånger skapat konflikter. En del familjer har lyckats integrera sig i samhället, medan andra familjer haft det svårare. En del familjer har varit mer traditionella medan andra varit mer moderna. Konsekvensen har varit att barnen drabbats när integrationen banat åt fel håll. Ungdomar har blivit osäkra på allt, osäkra på sin tillhörighet, traditioner, normer, tro och språk.

Att leva mellan två kulturer som är så pass skilda från varan har inte varit lätt uppgift. Att å ena sidan tala kurdiska för att i nästa stund sitta på en arbetsintervju och konversera på bra svenska är en dubbelutmaning för många kurdiska ungdomar i Sverige.

Att fira Newroz i mars för att tre månader senare vara med och dansa runt midsommarstången på midsommarafton innebär även det stora utmaningar.

Att vara frispråkig bland svenskar för att i nästa stund anpassa sig till den kurdiska församlingens språkbruk kräver även det dubbelprestation.
Men var går gränsen? Var drar man linjen för det som är kurdiskt och det som är svenskt? Hur täpper man tomrummet som idag existerar bland många kurdiska familjer? Vem eller vilka är det som bär ansvaret för att integrationsprocesser bland kurdiska familjer ska lyckas? Är det ungdomar själva, är det föräldrar, kurdiska organisationer eller är det samhället som har ansvaret?

Det är många frågor som behöver svar. Det är därför vi samlats här idag för att tillsammans diskutera dessa frågor. Förhoppningsvis kommer vi fram till gemensamma svar för hur vi bör gå vidare för att främja integrationen bland kurder.

Min förhoppning är att vi tillsammans idag ska arbeta fram ett bra smörgåsbord som innehåller: kurdiska dolmar, jämställdhet, Jansons frestelse, Newroz, savar, julafton, prinskorvar, lika behandling av kurdiska flickor och pojkar, kuttlik, ärtsoppa och en framtid karaktäriserad av respekt för varandra och för de val vi gör i framtiden.

Lyckas vi finna en bra utgång för den fortsatta integrationsprocessen kan vi stolt i framtiden blicka tillbaks och säga. ”Då hade vi ett mål och en dröm att återvända till Kurdistan.” Men idag har Sverige blivit en del av Kurdistan och jag en del av Sverige med min identitet, kultur och mina traditioner i behåll. Lyckas vi på allvar utmana dessa viktiga frågor vi har framför oss, så kan vi ännu en gång bevisa för ockupationsmakterna att vi aldrig kan besegras.

Tack för ordet

Gulan Avcis tal på en konferens om integration bland kurdiska familjer november 2004

  Startsidan | Om Gulan | Mina sikter | Artiklar | Press | Bli min rdgivare | Lnkar | Kontakt
Fotografier av Mats Hgberg. Skyddat enligt lagen om upphovsrtt. Gulan Avci 2006