Därför är jag liberal
Publicerad på magasinet Neo den 6 september 2010

Socialdemokraternas valfusk i invandrartäta förorter är ovärdigt en demokrati
Publicerad på Newsmill torsdag 9 september 2010

LAS stänger ute ungdomar
Publicerad på Newsmill 25 augusti 2010

Språktest bra för integrationen
Publicerad i Svenska Dagbladet söndag 15 augusti 2010

Visa alla artiklar



 

Valet i Iran ett spel för gallerierna
Tal på kurdisk demonstration i maj 2005

Vänner!

Idag är det presidentval i Iran, men det är inte vilket val som helst, utan ett val för regimtrogna kandidater som Irans befolkning förväntas gå och rösta på.

Den högsta religiöse ledaren, ayatolla Ali Khamenei har inför presidentvalet sagt att det är varje iraniers nationella och religiösa plikt att rösta fram Irans nästa president. Men vad är det egentligen folket ska rösta på? Det är som att behöva välja mellan pest eller kolera!

Alla åtta kandidater stödjer det förtryckande system som finns i Iran. Det är också förutsättningen för att man ska kunna bli vald. Väktarrådet måste godkänna alla kandidater. I år kom de fram till att över 1000 kandidater var olämpliga att bli Irans nästa president, eftersom att de flesta värnar demokrati och mänskliga rättigheter.

Dessa värderingar är nämligen förbjudna i Iran. Alla vi som står här idag kommer ihåg den blodiga studentdemonstrationen i juli 1999. Studenterna hade fått nog. Trötta på regimens lögner om förändringar krävde de självständighet, de ville inte ha någon mer moralpredikning eller tvingas bära kläder som mullorna bestämt att de ska bära.

Men studenterna slogs brutalt ner av de regimtrogna och idag är fängelserna överfulla av studenter runt om i landet. Många har inte ens fått en rättegång.

Vi kommer även ihåg förra årets parlamentsval, då 2000 reformister stoppades från att ställa upp i parlamentsvalet. Även då satte mullaregimen stopp för de demokratiska krafterna.

Och så är det presidentval idag. Om man väljer att gå att rösta så kommer Irans nästa president vara en kopia av den förre, nämligen, Mohammad Khatami som kom till makten i slutet av nittiotalet. Han blev framburen av en stor majoritet frihetsälskande iranier som trodde att Khatami skulle genomföra reformförändringar.

I åtta år väntade man på förändringarna som skulle göra det iranska samhället bättre. Kurderna trodde att det skulle bli bättre. Man trodde att förtrycket skulle upphöra och att de systematiska assimilationsprocesserna skulle stoppas. Människor skulle kunna återvända till sina marker. Men drömmarna om ett fritt Iran och ett fritt Kurdistan splittrades i stycken när man förstod att Khatami bara varit en bluff som fört folket bakom ljuset och istället fungerat som prästerskapets knähund.

Men omvärlden har också ett ansvar, att AGERA och inte bara REAGERA. Det som verkar oroa västvärldens makthavare är inte kränkningen av de mänskliga rättigheterna, utan det verkar endast handla om Irans kärnvapenprogram och anrikningen av Uran. Vad händer den dagen man fullföljt uppdraget och avrustat Iran från kärnvapen? Kommer Iran att få hjälp utifrån att bygga upp sina samhällen på nytt? Eller kommer de lämnas åt sitt eget öde?

Vi får aldrig tillåta ett sådant mardrömsscenario inträffa. Det vilar ett stort ansvar på oss frihetsälskare. Vi måste hålla frågor som rör demokrati fri-och-mänskliga rättigheter vid liv och ständigt påminna makthavarna om deras ansvar.
Så som jag ser det så måste Sverige, EU, FN och hela samfundet vara tydligare och ställa riktiga krav på mullorna. Det finns ingen tid för daltande med diktaturer, eftersom att ett Iran med kärnvapen inte bara är ett hot mot befolkningen i landet, utan en fara för hela regionen.

Jag är oroad över den svenska regeringens relationer med mullorna i Iran. Idag turnerar iranske ambassadören runt om i Sverige och träffar både landshövdingar, ministrar och andra svenska representanter.

Den svenska regeringen verkar ha bytt kurs. Och i de många möten som ordnats har ingen kritik ens yppats från svenskt håll om förhållandena i Iran, om kränkningen av de mänskliga rättigheterna eller om kurdernas situation i landet.

Med detta vill jag ännu en gång belysa att dagens val i Iran är en bra teaterföreställning som endast har en funktion och det är att ge legitimitet åt den religiösa diktaturen i Iran.

Vi får inte glömma att en röst i det iranska valet är en röst på fortsatt förtryck på kurder och iranier. Därför är det viktigt att så många som möjligt bojkottar valet för att markera att man vill ha förändring i hela Iran, där kurder får autonomi och frihetstörstande studenter är med och bygger ett nytt civilt samhälle som är baserat på frihet, jämställdhet, demokrati och mänskliga rättigheter.

Tack för ordet

Gulan Avcis tal på kurdisk demonstration i maj 2005

  Startsidan | Om Gulan | Mina sikter | Artiklar | Press | Bli min rdgivare | Lnkar | Kontakt
Fotografier av Mats Hgberg. Skyddat enligt lagen om upphovsrtt. Gulan Avci 2006