Därför är jag liberal
Publicerad på magasinet Neo den 6 september 2010

Socialdemokraternas valfusk i invandrartäta förorter är ovärdigt en demokrati
Publicerad på Newsmill torsdag 9 september 2010

LAS stänger ute ungdomar
Publicerad på Newsmill 25 augusti 2010

Språktest bra för integrationen
Publicerad i Svenska Dagbladet söndag 15 augusti 2010

Visa alla artiklar



 

"Slopa turordningsreglerna"
Artikeln är publicerad på DN-debatt den 26 februari 2005

Kompetensen måste avgöra vilka som ska få behålla jobbet, föreslår folkpartigrupp mot diskriminering. Lagen om anställningsskydd (las) slår mycket hårt mot nya grupper på arbetsmarknaden, särskilt invandrare. Lagen bör reformeras så att de diskriminerande turordningsreglerna enligt principen sist in, först ut avskaffas för alla arbetstagare med undantag för dem över 50 år. I stället skall kompetensen avgöra vem som får behålla jobbet vid personalnedskärningar. Det föreslår folkpartiets arbetsgrupp för integrationsfrågor. Gruppen vill också ha en lag om att avidentifiering av jobb- ansökningar skall bli obligatorisk för alla offentliga arbetsgivare och större privata företag. Artikeln är publicerad på DN-debatt den 26 februari 2005.

LIBERALER HAR ALLTID varit ledande i kampen mot diskriminering. Så har det varit när det gäller kvinnornas kamp för jämställdhet och rätten till jämlikhet för personer som behandlats annorlunda på grund av sin sexuella läggning. Så är det också med etnisk diskriminering. Den nuvarande lagstiftningen mot etnisk diskriminering i arbetslivet infördes 1994 och förbättrades 1999 med stöd från folkpartiet. Lagen från 1999 var ett stort steg framåt mot en effektivare och mer rättssäker lagstiftning mot diskriminering. Men trots dessa framsteg är läget långt ifrån tillfredsställande.

Mycket tyder på att det i dag pågår en omfattande bortsortering av människor med "främmande ursprung" på vår arbetsmarknad. Det handlar inte bara om människor som utseendemässigt, kulturellt eller på något annat sätt avviker från den "svenska normen". Enligt många vittnesmål räcker det ofta med minsta tecken på att inte vara etnisk svensk för att förlora chansen att bli kallad till anställningsintervju. Detta är djupt destruktivt och kan inte längre tolereras. Därför är det nödvändigt att skapa en kunskapsbaserad anställningsprocedur som grundas på meriter och inte på kön eller etnisk bakgrund.

DISKRIMINERING FINNS emellertid inte bara i attityderna. Den finns också i de system eller strukturer som försvårar för vissa grupper att göra sig gällande på arbetsmarknaden och samhället i övrigt. Diskrimineringen återspeglas inte minst i de skatter och regler som hindrar att fler arbeten skapas. Därför är folkpartiets allmänna politik för ett mer företagsamt och arbetsamt Sverige i grunden antidiskrimineringspolitik.

En av de mest uppenbart diskriminerande reglerna på arbetsmarknaden återfinns i lagen om anställningsskydd (las) och är den turordningsprincip som aktualiseras vid personalnedskärning. Det är ett välkänt faktum att invandrade personer, vid avskedanden, förlorar sina anställningar i mycket större omfattning än personer födda i Sverige. Orsakerna till detta har kartlagts och bevisats av Catharina Calleman i studien "Invandrarna, skyddet för anställningen och diskrimineringslagstiftningen" (IFAU, rapport 2003:4). När det gäller personer med tillsvidareanställning har ingen attitydmässig diskriminering kunnat beläggas i detta sammanhang.

Däremot är det klart att las spelar en avgörande roll för att förklara de utlandsföddas utsatthet. Detta gäller särskilt då principen om sist in, först ut verkar med full kraft. De diskriminerande effekter las medför slår mot en mycket utsatt grupp i vårt samhälle. Detta var knappast lagens syfte och är fullständigt oacceptabelt.

Frågan om kvotering och annan så kallad positiv särbehandling kommer ofta upp i debatten om etnisk diskriminering. Det argumenteras för att detta är ett sätt att kompensera de drabbade för den negativa särbehandling som förekommer i dagens Sverige. Frågan är dock om en omvänd form av diskriminering eller särbehandling är det effektiva botemedlet eller om det inte snarare leder till en samhällsutveckling som definitivt fjärmar oss från ett samhälle som bygger på individens lika värde och lika behandling.

Vi liberaler föredrar att bekämpa diskriminering och grupptänkande i sig i stället för att skapa nya former av diskriminering och ett ännu hårdare grupptänkande. Vi fortsätter att tro på de idéer som stora medborgarrättskämpar som Martin Luther King förespråkade: Varje individ ska bedömas som individ - på grundval av sina färdigheter och talanger, inte för att man tillhör en grupp eller har en viss hudfärg, religion eller ursprung. Den drömmen kommer vi att fortsätta kämpa för.

DET ÄR DAGS FÖR en kraftfull liberal offensiv mot diskrimineringen. Därför har vi, inför folkpartiets kommande landsmöte, lagt fram ett nytt integrationsprogram som bland annat innehåller följande förslag i kampen mot diskrimineringen:

En samlad lagstiftning mot diskriminering. All diskriminering är försök att kategorisera och stänga människor ute. De mekanismer som ligger bakom diskrimineringen är i stort sett desamma oavsett om den yttre orsaken är kön, etnisk tillhörighet eller något annat. Därför bör dagens olika diskrimineringslagar samordnas till en gemensam lagstiftning. Vid en sådan reform bör jämställdhetsombudsmannen, handikappombudsmannen, ombudsmannen mot etnisk diskriminering och ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning slås samman till en gemensam myndighet.

Avidentifiering av jobbansökningar. Det är dags att ta krafttag i kampen mot alla tendenser till diskriminering och etnisk bortsortering som förekommer på den svenska arbetsmarknaden.

I det syftet föreslår vi att man inför en lag om obligatorisk avidentifiering av ansökningshandlingar i personalrekryteringen för alla offentliga arbetsgivare och för privata arbetsgivare med fler än femtio anställda.

För det övriga privata näringslivet ska det finnas gott om information och rådgivning om man frivilligt vill ansluta sig till denna antidiskrimineringspraxis.

Det ska kosta att diskriminera. Det är svårt att bevisa diskriminering vid en rättegång, men när man gör det ska påföljderna vara mycket kännbara för den som har gjort sig skyldig till diskrimineringen. Därför föreslår vi att det utdömda skadeståndsbeloppet vid all arbetsmarknadsrelaterad diskriminering ska höjas till minst ett års förlorad arbetsinkomst. Vid annan diskriminering i offentliga eller privata verksamheter som vänder sig till allmänheten ska skadeståndsbeloppet motsvara minst fem basbelopp.

Avskaffa den diskriminerande turordningsregeln. Det är bevisat att nuvarande lag om anställningstrygghet har betydande diskriminerande effekter mot nya grupper på arbetsmarknaden, särskilt när det gäller invandrade personer. Därför föreslår vi att lagen reformeras så att den diskriminerande turordningsregeln, baserad på principen sist in, först ut, avskaffas för alla arbetstagare med undantag för dem som är över 50 år gamla. I stället ska kompetensen avgöra vem som får behålla jobbet vid personalnedskärningar. Denna nya regel ska inte kunna förhandlas bort via kollektivavtal eller andra överenskommelser mellan facket och arbetsgivaren.

Inga diskrimineringsmål i Arbetsdomstolen. I Sverige regleras en stor del av förhållandena inom arbetslivet av avtal mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisationer. När diskriminerande förhållanden har bekräftats i avtal mellan arbetsmarknadens parter är det svårt för den drabbade att få rätt i Arbetsdomstolen, som består just av dessa parter. Vi vill därför att mål som gäller diskriminering i arbetslivet ska flyttas från Arbetsdomstolen till allmänna domstolar.

Det är tuffa förslag som ställer krav på arbetsmarknadens viktigaste aktörer att aktivt medverka i en historisk offensiv mot diskriminering. Det är dags att vi alla - privat näringsliv, offentlig sektor, fackför-eningsrörelse - ställer upp i en gemensam kamp mot en utveckling som, om den inte hejdas, kan ha förödande konsekvenser för oss alla. Det är dags att gå från ord till handling och visa att solidaritet är mer än ett vackert ord.

MAURICIO ROJAS
Riksdagsledamot, ordförande i programgruppen
NYAMKO SABUNI
Riksdagsledamot, ledamot i programgruppen
GULAN AVCI
Integrationssamordnare, ledamot i programgruppen
AVNI DERVISHI
Kansliassistent, ledamot i programgruppen

  Startsidan | Om Gulan | Mina sikter | Artiklar | Press | Bli min rdgivare | Lnkar | Kontakt
Fotografier av Mats Hgberg. Skyddat enligt lagen om upphovsrtt. Gulan Avci 2006