Därför är jag liberal
Publicerad på magasinet Neo den 6 september 2010

Socialdemokraternas valfusk i invandrartäta förorter är ovärdigt en demokrati
Publicerad på Newsmill torsdag 9 september 2010

LAS stänger ute ungdomar
Publicerad på Newsmill 25 augusti 2010

Språktest bra för integrationen
Publicerad i Svenska Dagbladet söndag 15 augusti 2010

Visa alla artiklar



 

Fadimes öde delas av många
Krönika publicerad i Tidningen Nu den 19 januari 2006

Lördag den 21 januari 2006 var det fyra år sedan Fadime Sahindal blev brutalt mördad av sin far. Hennes brott var att hon ville leva sitt eget liv och inte ett liv som hennes föräldrar bestämt åt henne. Det skriver Gulan Avci i en krönika publicerad i Tidningen Nu den 19 januari 2006.

Lördagen 21 januari är det fyra år sedan Fadime Sahindal avrättades av sin far. Ett skott mot huvudet släckte hennes liv. Mordet skakade Sverige. Människor sörjde, manifestationer mot kvinnovåld anordnades runt om i landet och medierna skrev som aldrig förr. Fadime ville bestämma över sig själv. Stå på egna ben, välja sin egen partner och utbilda sig. Men familjen ville något annat. Hon skulle gifta sig och ta hand om barn och man. Fadime Sahindals begravning väckte ett mycket stort intresse.

Närvarande under begravningen var kronprinsessan, politiker, ministrar, riksdagens talman, ärkebiskop KG Hammar och ett hundratal journalister. Fadime blev en martyr, och idag är hon en symbol i arbetet mot kvinnovåld och våld som begås i hederns namn. Fadimes fall är inte unikt. Redan på 1990-talet inträffade flera mord med hedersrelaterade motiv. Då var myndigheter, domstolsväsende, polis och politiker främmande för så kallad hederskultur.

I december 2000 frågade Margareta Winberg och Mona Sahlin på DN-debatt följande: ”vad vet vi när vi säger att hedersmord är kulturellt betingat eller beror på kulturkrockar”. Fadime försökte besvara deras fråga när hon höll ett tal i riksdagen året därpå:

”Hade samhället tagit sitt ansvar och hjälpt mina föräldrar att bli mer delaktiga i det svenska samhället så hade detta kanske kunnat undvikas”. Det som har hänt mig är inget som man kan göra någonting åt men jag tror att det är viktigt att man lär sig någonting av det och gör någonting i framtiden, så att sådana här fall inte upprepas. Oavsett vilken kulturell bakgrund man har bör det vara en självklarhet för varje ung kvinna att både få ha sin familj och det liv man önskar sig. Men tyvärr är det ingen självklarhet för många tjejer. Och jag hoppas att ni inte vänder dem ryggen, att ni inte blundar för dem”.

Men Fadimes berättelse togs inte på allvar. Den passade inte in i den mall som finns när våld mot kvinnor beskrivs. Därmed gjorde inte bara hennes pappa sig skyldig till mordet, utan hela samhället. Idag är tusentals flickor och unga kvinnor utsatta för hederskulturen i Sverige, genom att deras familj och anhöriga utövar social kontroll, våld och annat förtryck mot dem. Eftersom mörkertalet är stort går det varken att hänvisa till statistik eller förminska problemen. Men det finns de som gärna utnyttjar statistiken för att förminska problemen. En av dem är Massoud Kamali, som är särskilt utvald av före detta integrationsminister Mona Sahlin att utreda ”makt, integration och strukturell diskriminering” i samhället. Kamali har bland annat sagt att ”man gör en jättestor grej av att några invandrartjejer blivit utsatta för så kallat hedersrelaterat våld, eftersom att detta berör en så ytterst liten grupp i samhället”.

Vilken trovärdighet får regeringens anti-våldsbudskap och integrationspolitik av sådana företrädare? Men det är inte bara Kamali som vill tysta debatterna kring hederskultur. Även socialdemokraterna tiger. Allt det som Kamali har förstört måste en ny regering bygga upp. Under Ulrika Messings och Mona Sahlins tid som integrationsministrar var det också tyst kring hedersproblematiken. Det krävdes tre uppmärksammade mord för att socialdemokraterna skulle väckas ur dvalan. Efter flera års förnekelse av hederskulturen kunde Mona Sahlin inte längre tiga om våldet. Hon erkände att hederskulturen existerar. Men med Jens Orback råder åter tystnad. Hos socialdemokraternas finns en uppfattning att hedersvåldet inte skiljer sig från annat våld mot kvinnor. Det är att blunda för verkligheten.

Det är också ett destruktivt synsätt. När en flicka eller kvinna tvingas leva ett hedersrelaterat liv så inskränks hennes mänskliga rättigheter. I patriarkala samhällen är värderingar och hederstänkande uppbyggda kring ett kollektivt system där individen har sin givna - och underordnade - roll i gruppen som består av familj och släkt. Mannen har det yttersta ansvaret för att beskydda familjen och försörja dem. Kvinnan och flickorna har det sämst ställt och måste underställa sig fadern, bröder och manliga släktingar.

Den sociala kontrollen är mycket stor. Att hederskulturen har förstärkts i Sverige beror framförallt på en misslyckad integrationspolitik. Hälften av alla kvinnor och fyra av tio män som är födda utomlands saknar fortfarande arbete, fast de bott i Sverige i tio till 20 år. Fadime Sahindals åsikter har alltid varit en viktig värdegrund för oss i folkpartiet. Vi värnar om individens frihet, hennes självbestämmande och rätt att forma sitt eget liv. Därför vilar ett stort ansvar på oss liberaler att förhindra att fler går samma öde till mötes som Fadime Sahindal.

Gulan Avci
Integrationssamordnare (fp)

  Startsidan | Om Gulan | Mina sikter | Artiklar | Press | Bli min rdgivare | Lnkar | Kontakt
Fotografier av Mats Hgberg. Skyddat enligt lagen om upphovsrtt. Gulan Avci 2006